December

Här kan du läsa om högtider och annat som händer i december.

 

Lillajul

Lördagen före första advent brukar i Finland kallas för lilla jul. Vissa år är det i slutet av november, andra år i början av december.

I en del familjer firar man lilla jul med en liten julgran. Vid lilla jul börjar förberedelserna för julen. Då ställer man elektriska ljusstakar i fönstren, man bakar pepparkakor och bjuder sina vänner på glögg.

Glögg

Glögg är en varm dryck med olika kryddor i, till exempel ingefära, kanel och nejlika. Ofta sätter man också russin och mandlar i glöggen.

Glöggen kan göras med eller utan alkohol.

Lillajulsfester

I december ordnar många arbetsplatser lillajulsfest för personalen. Då går man ofta ut på restaurang tillsammans. Man brukar klä sig fint för jobbets lillajulsfest och stämningen är glad och livlig.

I december har också skolorna och daghemmen julfester där barnen sjunger julsånger och uppträder för sina föräldrar och kanske för mormor och morfar eller farmor och farfar.

 

Advent

Månaden före jul kallas advent.

Advent är ett latinskt ord som betyder ankomst, alltså att någon ska komma. Julen firas till minne av att Jesus föddes. I advent väntar man på hans ankomst.

Under adventstiden förbereder man sig för julen. Många har en adventsljusstake med fyra ljus.

Det första ljuset tänder man den första söndagen i advent. Sedan tänder man ett ljus till varje söndag fram till julafton.

Julkalender

Barnen brukar ha en adventskalender, som också kallas julkalender. De får öppna en lucka i kalendern varje dag ända fram till jul.

Ibland finns det bara en bild bakom luckan men ibland finns där också till exempel en chokladbit.

På teve brukar man visa speciella julkalender-program som kommer varje dag i december fram till julafton.

 

Självständighetsdagen

Finlands självständighetsdag firas den 6 december. Vi firar att Finland blev ett självständigt land år 1917.

Självständighetsdagen är en ledig dag för de flesta. Affärerna och skolorna är stängda.

Självständighetsdagen firas ännu på ungefär samma sätt som i början av självständighetstiden.

Självständighetsbal på slottet

På kvällen brukar presidenten ordna en stor självständighetsfest på slottet. Till festen bjuds bland annat alla ministrar och riksdagsledamöter och många kända finländska författare, konstnärer och idrottsmän.

Andra länders ambassadörer kommer också till festen. Festen visas också i teve.

Många ställer två ljus i fönstret

På kvällen ställer många finländare två ljus i fönstret. Ljusen är ofta blå-vita, som Finlands flagga.

Många tar sig en kvällspromenad för att titta på de vackra ljusen i fönstren.

 

Lucia

Den 13 december firas Luciadagen.

Lucia var en flicka som levde i Italien för länge sedan. Det sägs att hon dödades den 13 december år 304, för att hon var kristen. Därför blev hon ett helgon.

Enligt en annan berättelse stack hon ut sina egna ögon för att en pojke hade förälskat sig i dem. Pojken blev då kristen och Lucia fick nya ögon. Därför är Lucia också de synskadades helgon.

I Sverige har man firat ”Lusse” redan i flera hundra år. På 1800-talet började man klä ut flickor till Lucia, med vit lång klänning och en ljuskrona på huvudet.

Nu är Luciadagen en viktig festdag som firas i alla svenska städer, skolor och hem.

Lucia i Finland

I Finland är det främst de svenskspråkiga som firar Lucia. Barnen brukar klä ut sig till Lucia hemma och nästan alla skolor och daghem har en egen Lucia.

Till firandet hör att Lucia sjunger och bjuder på pepparkakor eller bullar som kallas lussekatter. De som går med Lucia är utklädda till tärnor, stjärngossar och tomtar.

Finlands Lucia

Varje år väljs också Finlands Lucia, som är hela landets gemensamma Lucia. Den 13 december klockan 18 skrider hon ner för Domkyrkans trappa i Helsingfors.

Sedan åker hon i en vagn genom staden. Många människor, särskilt barnfamiljer, brukar komma för att titta på Lucia.

Hela vintern besöker Finlands Lucia till exempel sjukhus och åldringshem. Hon sjunger och sprider ljus och glädje i den mörka vintern.

 

Julen

På julen firar vi att Jesus föddes den 25 december.

 I Finland är det julafton, alltså den 24 december, som är julens viktigaste festdag. Det är då man äter julmiddagen och delar ut julklapparna.

På juldagen, den 25 december, brukar de flesta ta det lugnt hemma. På annandag jul är det sedan vanligt att släkt och vänner hälsar på hos varandra.

Julen förr i tiden

Men redan långt före kristendomen kom till Norden firades här stora vinterfester ungefär samma tid som vi nu firar jul.

På bondgårdarna var höstens arbete färdigt och det var långt till nästa vår. Då behövdes det en fest mitt i den mörka vintern.

Maten är viktig på julen

Maten har alltid varit en viktig del av julfirandet. Förr var det ofta bara på julen som man fick äta sig riktigt mätt och smaka på godsaker som man inte annars fick.

Den vanligaste finländska julmaten är risgrynsgröt, skinka, sill, potatislåda, morotslåda, kålrotslåda och sillsallad. Nuförtiden äter många också annan mat på julen, till exempel kalkon.

Efter maten äter man ofta pepparkakor och jultårtor med plommonsylt i.

I risgrynsgröten brukar man lägga en mandel. Ibland säger man att den som får mandeln snart kommer att gifta sig. Men ibland säger man bara att det betyder lycka och god tur i livet om man får mandeln.

Julgranen kommer från Tyskland

Traditionen med julgran kommer från Tyskland. I Norden hade man först bara granris på golvet eller små granar som stod på borden men sedan började man ha stora granar här också.

Julgranen kan kläs på flera olika sätt. En del vill ha bara bollar och glitter i granen. Andra hänger kanske flaggor, tomtar, änglar, hjärtan, äpplen och pepparkakor i granen.

I barnfamiljer hänger man ofta julsaker som barnen själva har gjort i granen. Alla brukar ha ljus i granen och en stjärna i toppen. Förr hade man levande ljus men nu är det vanligast med elektriska ljus.

Förr brukade man dansa kring granen. Nuförtiden bor många så trångt att det inte alltid finns tillräckligt med plats att dansa kring granen.

Julklappar

Julklapparna, alltså julgåvorna, delas ut på julaftonskvällen.

Ibland lägger man julklapparna under granen och ibland är det julgubben som kommer med dem.

Julgubben

Julgubben kallas också ibland för jultomten eller julbocken. Traditionen med julgubben med röda kläder kom till Sverige och Finland för ungefär hundra år sedan.

Före det var det en julbock som var klädd i gråa kläder och såg litet kuslig ut som kom med klapparna.

Tidigare trodde man att det fanns hustomtar som hjälpte folket på gården med arbetet. På julafton var det viktigt att ställa fram en tallrik med julgröt åt hustomten. Annars kunde han bli arg och flytta till en annan gård.

Enligt en gammal tradition fick man inte säga vem som gav en julklapp. Man klappade bara på dörren och kastade in paketet och sprang bort. Det är kanske därför man kallar julpaketen för julklappar.

Julkyrkan

Många går i julkyrka på julafton. Där får man höra julevangeliet som handlar om Jesu födelse. I julkyrkan sjunger man också julpsalmer.

De vanligaste julpsalmerna heter Stilla natt, Giv mig ej glans och Av himmels höjd.

En del går också till kyrkan tidigt på juldagens morgon. Det kallas för att gå i julottan.