Familjelagstiftning

Här kan du läsa om vad lagen säger om familj och äktenskap i Finland.

Äktenskap

Enligt Finlands lag kan myndiga personer gifta sig, alltså 18 år fyllda män och kvinnor.

För dem som tänker gifta sig gäller främst två krav:
1. de får inte vara nära släkt med varandra
2. de får inte vara gifta sedan tidigare.

Kusiner kan gifta sig med varandra.

I vissa fall kan även den som inte fyllt 18 år gifta sig. Då behöver den ett undantagslov. Undantagslov kan man ansöka om till exempel då bruden väntar barn. Justitieministeriet kan bevilja undantagslov.

Den som inte fyllt 18 år behöver även vårdnadshavarens, det vill säga oftast föräldrarnas, samtycke till äktenskapet.

Förlovning och vigsel

Förlovning innebär enligt lagen att man kommit överens om att gifta sig. En man och en kvinna är alltså förlovade då de kommit överens om att ingå äktenskap med varandra.

En vigsel kan vara antingen kyrklig eller borgerlig. Båda äktenskapen är lika giltiga. Samma lagar gäller för alla äkta par oberoende av på vilket sätt de blivit vigda.

Prövning av hinder mot äktenskap

Man kontrollerar om det finns några hinder mot äktenskap, innan ett par kan viga sig. Prövning kan begäras från församlingen eller från befolkningsregistret.

Genom prövningen kontrollerar man att det inte finns några hinder mot äktenskapet för dem som tänker gifta sig.

Ett hinder kan till exempel vara att man inte fyllt 18 år.

Kyrklig vigsel

Kyrklig vigsel förrättas av prästen i den evangelisk-lutherska eller i den ortodoxa församlingen.

De som tänker gifta sig kyrkligt ska vara medlemmar i kyrkan och ska ha gått i skriftskolan.

Vigsel kan också förrättas av en person som hör till ett sådant religiöst samfund som undervisningsministeriet gett rätt att förrätta vigsel. Sådana samfund är till exempel pingstförsamlingarna och Jehovas vittnen eller mormonförsamlingarna.

Borgerlig vigsel

Borgerlig vigsel förrättas av en tjänsteman från tingsrätten eller av häradsskrivaren. Vigseln sker vanligen i deras tjänsteutrymmen.

Vigselformulär

Vigselformuläret är nästan likadant vid kyrklig och vid borgerlig vigsel.

Båda de som tänker gifta sig måste vara närvarande vid vigseln. Vigselförrättaren frågar båda om de vill ingå äktenskap med varandra.

Då båda har svarat “ja”, förklarar vigselförrättaren dem vara äkta makar. Vid vigseln skall två vittnen vara närvarande.

Förr i tiden tog bruden sin makes efternamn. Nu för tiden kan både mannen och hustrun behålla sina egna namn eller så kan de välja ett av släktnamnen.

Man kan också ha ett dubbelnamn så att det egna släktnamnet kommer först och därefter parets gemensamma släktnamn (till exempel Granvik-Blom).

Familjens barn kan ha mammans eller pappans släktnamn. Familjens yngre barn får alltid samma släktnamn som det äldsta barnet.

Äktenskap medför ansvar

Att ingå äktenskap medför ansvar både för mannen och för hustrun.

Enligt lagen ska makarna tillsammans arbeta för familjens bästa. Båda deltar i detta arbete enligt sin kraft och förmåga.

Makar betyder man och hustru.

I lagen sägs även att man och hustru, efter sin förmåga, ska delta i underhållet av sin äkta hälft och av sina minderåriga barn.

Äkta hälft betyder den man är gift med.

Egendom i äktenskapet

En makes egendom är privat. Vardera maken äger alltså sin egendom. Makarna kan naturligtvis även ha egendom som de skaffat gemensamt. Till exempel en bostad skaffar man ofta tillsammans.

Vardera maken svarar själv för sina skulder. Den ena makens skulder kan inte tas från den andras egendom.

Giftorätt

En make har giftorätt i den andras egendom. Giftorätten beaktas då familjens egendom delas efter skilsmässa eller efter dödsfall.

Giftorätten betyder att båda makarna får lika mycket egendom. Delning av egendom som man har giftorätt i, delas så att den make som har mindre egendom får egendom av den make som äger mera. Bådas delar blir då lika stora.

Makarna har vissa skyldigheter. En make kan till exempel inte sälja en större del av sin egendom utan lov av sin äkta hälft.

Äktenskapsförord

Giftorätt gäller inte egendom man gjort upp ett äktenskapsförord för.

Ett äktenskapsförord är ett avtal där man vanligen kommer överens om att maken inte har rätt till den andras egendom. Makarnas egendomar hålls då åtskilda efter skilsmässa eller efter dödsfall.

Makarna kan göra ett äktenskapsförord antingen före eller under äktenskapet.

Avtalet kan gälla egendom som skaffats före äktenskapet och egendom som skaffats under äktenskapet. Avtalet kan gälla hela egendomen eller delar av egendomen.

Egendom betyder det man äger, till exempel pengar eller ett hus.

Så här gör man ett äktenskapsförord

Äktenskapsförord skall göras skriftligt. Avtalet kan till exempel skrivas så här:

“Vi som undertecknat detta tänker gifta oss. Vi har kommit överens om att ingen av oss har giftorätt i den egendom som den andra äger nu eller som denna får senare.”

Äktenskapsförordet bör dessutom ha datum. Det ska undertecknas av båda makarna och av två vittnen. Vittnena får inte vara släkt med makarna.

Avtalet kan inte förvaras i skrivbordslådan. Det måste föras till den lokala tingsrätten. Först då blir det giltigt.