Finlands grundlag

Här kan du läsa om Finlands grundlag.

Grundlagen innehåller bestämmelser om de grundläggande rättigheter som alla som bor i Finland har. I lagen finns också bestämmelser om statens förvaltning.

Ingen annan lag får strida mot det som står i grundlagen.

Finland är en republik

I Finland har folket makten att bestämma om landets angelägenheter. Eftersom alla människor inte kan vara med och bestämma i alla frågor, väljer medborgarna genom val en riksdag.

Riksdagen stiftar lagar. Domstolarna ser till att lagarna följs. Riksdagen väljer statsråd, alltså regering, som bereder och verkställer de beslut riksdagen fattar.

Folket väljer också en president. Presidentens viktigaste uppgift är att sköta landets utrikespolitik tillsammans med regeringen.

Grundläggande rättigheter

Lagarna är lika för alla. Alla är lika inför lagen. Ingen får behandlas olika på grund av till exempel kön, ålder, religion eller funktionsnedsättning.

I Finland får alla fritt säga sina åsikter. Finländarna får samlas och hålla möten utan särskilt tillstånd. De får också välja var de vill bo och de får fritt resa i landet.

I Finland får ingen dömas till döden, torteras eller behandlas på ett sätt som kränker människovärdet. I Finland får alla leva sitt eget liv. Grundlagen skyddar allas privatliv.

Det är förbjudet att läsa en annan persons brev eller lyssna på en annan persons telefonsamtal.

I Finland får alla ha sin egen tro. Man får höra till eller låta bli att höra till en kyrka eller någon annan religiös sammanslutning.

Enligt grundlagen har alla rätt till gratis grundläggande utbildning. Alla har också rätt till utbildning efter grundutbildningen enligt sina egna förutsättningar. Att inte ha pengar får inte vara ett hinder för utbildning.

Finländarna har rätt till sitt eget språk. Finland har två nationalspråk, finska och svenska. De här språken har finländare rätt att använda i kontakten med myndigheter.

Samernas rätt att använda sitt språk finns inskriven i en egen lag.

Den som använder teckenspråk eller på grund av funktionsnedsättning behöver tolk- och översättningshjälp har rätt till det.

Staten ska försöka ordna arbete för alla.

I Finland har alla rätt till en tillräcklig utkomst och till vård, också då man blir sjuk, arbetslös eller gammal. Barn måste alltid få den vård de behöver. Det måste finnas tillräcklig socialvård och hälsovård för alla.

Alla människor i Finland har rätt till en hälsosam miljö. Människorna måste också ha rätt att påverka besluten om sin boendemiljö.

Rätt att rösta

Varje finsk medborgare som har fyllt 18 år får rösta i riksdagsval, presidentval, EU-val, kommunalval och rådgivande folkomröstningar.

Om man inte är finsk medborgare men bor i Finland och har fyllt 18 år får man rösta i kommunalval och kommunala folkomröstningar.

Riksdagen

I Finland är det riksdagen som har den högsta beslutande makten.

Finländarna väljer vem som sitter i riksdagen i direkta och hemliga val. Ingen behöver alltså berätta vem han eller hon röstar eller har röstat på.

Riksdagens möten är öppna för alla. Där fattar de som sitter i riksdagen beslut. Vem som helst kan sitta på riksdagens läktare och följa med riksdagens möten. Mötena kallas plenum.

Riksdagens viktigaste uppgift är att stifta lagar.

Också vanliga människor kan föreslå en ny lag. Då måste man vara minst 50 000 röstberättigade finska medborgare som tillsammans föreslår en ny lag.

Riksdagen bestämmer också om statens budget.

I riksdagsarbetet används finska eller svenska.

Grundlagen innehåller också andra bestämmelser om riksdagens arbete.

Regeringen

Regeringen kallas ibland för statsrådet.

I regeringen sitter statsministern och ett tillräckligt antal andra ministrar. Ministrarna ska vara finska medborgare som är kända för att vara hederliga och kunniga.

Statsministern leder regeringens verksamhet. Statsministern utses av riksdagen och utnämns därefter av presidenten.

Regeringens uppgift är att sköta landets angelägenheter. Regeringens bereder frågor som riksdagen sedan beslutar om.

Regeringens ministrar leder de olika ministerierna, som social- och hälsovårdsministeriet som sköter socialvården och hälsovården.

President

Finländarna väljer president genom direkt folkval.

Personer som sedan födseln har varit finska medborgare kan ställa upp som kandidat i presidentvalet.

Presidenten väljs för sex år i taget. Samma person kan väljas till president två gånger efter varandra, alltså för högst 12 år.

Den presidentkandidat som i valet har fått majoritet, alltså mer än hälften av rösterna, blir vald till president.

Om ingen av kandidaterna får mer än hälften av rösterna i första omgången, ordnas ett nytt val. I det valet deltar bara de två kandidater som har fått flest röster i det första valet. Då väljs den kandidat till president som får flest röster av de två.

Presidentens viktigaste uppgift är att leda Finlands utrikespolitik tillsammans med regeringen. Om presidenten och regeringen har olika åsikt i en sak, är det riksdagen som  tar beslutet.

Det är riksdagen som godkänner de viktigaste internationella avtalen. Det finns noggranna bestämmelser och förklaringar i grundlagen om dessa avtal.

Presidenten kan benåda en brottsling. Dessutom är det presidenten som stadfäster de lagar som riksdagen har godkänt.

Republikens president är överbefälhavare för försvarsmakten. Presidenten beslutar om krig och fred tillsammans med riksdagen.

Domstolar

Domstolar dömer för brott mot lagen.

Först behandlas ett ärende i tingsrätten. Tingsrättens beslut kan överklagas i hovrätten. Högsta dömande makten i tviste- och brottmål har högsta domstolen.

Domstolarna är oberoende av statsmakten och den övriga förvaltningen. På det sättet garanterar man att medborgarnas ärenden behandlas rättvist.

Justitiekanslern och riksdagens justitieombudsman övervakar presidentens, regeringens, domstolarnas, statens och kommunernas verksamhet. Justitiekanslern och justitieombudsmannen ska se till att lagarna följs.

Kommuner

Finland är indelat i kommuner. Kommunerna har självstyre.

Kommunerna har rätt att ta ut skatt. De som bor i kommunen betalar kommunalskatt till kommunerna och för dessa pengar ordnar kommunen service för kommuninvånarna.

Staten har gett kommunerna en del uppgifter, till exempel att ordna grundutbildning, socialvård och hälsovård.

Åland har självstyrelse.

Landets försvar

Varje finsk medborgare är skyldig att delta i försvaret av landet då det behövs. Men det finns lagar som kan ge en person rätt att låta bli att delta i militärt försvar.

Enligt grundlagen deltar Finland i internationellt samarbete för att trygga freden och de mänskliga rättigheterna. Finland är medlem i Europeiska unionen, alltså EU.